Catnip

Det är en lugn kväll för katten Flisan som strosar omkring lugnt och prydligt på vardagsrumsgolvet. Plötsligt så kommer en utav de stora tvåbenta vareserna in, som bor tillsammans med Flisan. Hon brukar kalla denna för Bof.

Bof har inte varit hemma på 2 dagar. Och väl hemma så blev hon välkomnad utav Flisan. Bof klappade Flisan och började låta. Hon rotade i en kasse, och slängde helt plötsligt iväg något. Flisan blev nyfiken och gick iväg för att kolla vad det var. Väl framme möttes hon av en besvikelse, en stoppad pyramid utav något fult, strävt och rosa skräptyg. Snabbt så kom denna lukt, denna underbara lukt. Flisan kunde knappt bärga sig, blev helt galen. Hon var som besatt av den lilla billiga pyramiden. Hon visste inte vart hon skulle ta vägen med den, hon sprang runt med den, bet på den, slickade på den. Men lyckoruset kom snart till sitt slut när Bof lät ännu mer, plockade upp pyramiden och la högst upp på hyllan. Flisan bara stirrade. Först på Bof, i hopp om att hon skulle ge tillbaka det hon nu saknar så, men insåg att det var lönlöst. Blicken drogs nu mot härligheten den själv.
Ska det verkligen sluta såhär? tänkte hon. Nej, jag måste verkligen ha den!

Nu så var det grovallvar. Flisan började klättra och hoppa, hylla efter hylla. Snart så var hon framme. Snart. Hon kände hur nästan hela kroppen började domna. Bara ett hyllplan kvar! Men Flisan skulle inte klara av det, utan somnade utav det rus hon tidigare haft.

När hon senare vaknade så var det en helt ny tidsålder, där robotar hade förslavat alla varelser som Bof. Från och med nu så började Flisans liv på riktigt. Här ifrån skulle allt gå som på räls.